Bodelning vid skilsmässa
Att genomföra en bodelning, särskilt i samband med skilsmässa eller separation, kan kännas både juridiskt och känslomässigt utmanande. Hos oss på Widerlöv får du en tydlig genomgång av hur en bodelning går till – steg för steg. Oavsett om det handlar om att dela upp en gemensam fastighet, bostadsrätt eller ett hus, är det viktigt att ha koll på reglerna och hur processen ska genomföras för att undvika framtida konflikter. Här får du vägledning kring vad som gäller och hur du kan göra bodelningen på egen hand.
Specifika regler för bodelning vid skilsmässa
När ni skiljer er är det viktigt att göra en bodelning av all egendom som ni äger tillsammans, eller som var och en av er äger och som är giftorättsgods. Värdet av giftorättsgodset ska nämligen fördelas lika mellan er, om ni inte har kommit överens om något annat. Undantagen från bodelningen är egendom som någon av er äger och som genom ett äktenskapsförord har avtalats som enskild egendom. Detta gäller även för sådant som i ett testamente eller gåvobrev uttryckligen ärvts eller givits till den ena parten som enskild egendom.
Ansök om äktenskapsskillnad innan bodelningsavtal
Innan ni skriver bodelningsavtalet måste ni ansöka om äktenskapsskillnad, alltså skilsmässa, hos tingsrätten. Vanligtvis görs bodelningen efter att äktenskapet har upplösts, men det kan också ske tidigare. Om ni har barn under 16 år får ni en betänketid på sex månader innan skilsmässan går igenom. Under denna betänketid är det många som gör bodelningen. Det finns ingen tidsgräns för när ni måste göra bodelningen, men det är enklare att göra det i anslutning till skilsmässan för att lättare räkna ut värdet på era gemensamma tillgångar. Att registrera bodelningen hos Skatteverket är frivilligt.
Bodelning av bostadsrätt, hus eller hyresrätt vid skilsmässa
Även bostaden är i de flesta fall giftorättsgods, vilket innebär att ert hus, bostadsrätt eller hyresrätt ingår i bodelningen. Vanligtvis tar den ena parten över bostaden och kompenserar den andra ekonomiskt. Den av er som tar över bostaden kommer också att ta över huslånet vid bodelningen. Här kan ni hitta mer information om hur ni hanterar bolånet vid bodelning.
Bodelning för sambor
Vid ett samboförhållande regleras bodelningen av sambolagen. Det innebär att endast de tillgångar som införskaffats för gemensamt bruk ska ingå i en eventuell bodelning, kallad samboegendom. Det finns inga krav på att göra en bodelning när samboförhållandet upphör, men parterna kan upp till ett år efter att förhållandet tagit slut begära en sådan.
Bodelning av bostadsrätt, hus eller hyresrätt för sambor
För att en bostad ska ingå i bodelningen mellan sambos måste den ha köpts med syftet att användas gemensamt, användas som er gemensamma bostad, inte utgöra enskild egendom enligt gåva eller testamente, och inte vara undantagen genom ett samboavtal. Uppfyller bostaden dessa krav ingår den som samboegendom i bodelningen. Den av er som har störst behov av bostaden får den på sin lott, oavsett vem som står på kontraktet eller lagfarten. Den andra parten kompenseras med annan egendom eller pengar.
Bodelning under äktenskapet
Det är möjligt att göra en bodelning även om ni fortsätter vara gifta, förutsatt att ni båda går med på det och är överens om hur bodelningen ska göras. En vanlig anledning till att göra en bodelning under äktenskapet är att skydda den andra makens tillgångar om en av er driver företag och riskerar konkurs. För att en sådan bodelning ska vara giltig måste den anmälas till Skatteverket innan ni skriver bodelningsavtalet.
Bodelning vid dödsfall
Vid dödsfall i ett äktenskap görs vanligtvis en bodelning där arvingar och testamentstagare tar den bortgångnes plats. Det innebär att fler personer ofta är inblandade jämfört med en skilsmässa. För sambos finns ingen lag som kräver bodelning vid dödsfall, men den efterlevande sambon kan begära en sådan. Hälften av den bostad eller det bohag som köpts för gemensamt bruk tillfaller då sambon efter att skulder har räknats av.
Skulder, lån och fastighet vid bodelning
Skulder vid bodelning
Skulderna räknas alltid bort vid en bodelning, både för sambos och vid skilsmässa. Detta innebär att den skuldsatta partens tillgångar minskar i värde innan bodelningen. Så här kan ett räkneexempel se ut om skulderna är lägre än tillgångarna:
Exempel: Anna och Erik ska göra en bodelning vid skilsmässa. Deras tillgångar är värda 300 000 kronor var. Erik har skulder på 150 000 kronor, vilket dras av från hans del. Detta innebär att han bidrar med 150 000 kronor till bodelningen, medan Anna bidrar med hela sin del på 300 000 kronor. Värdet som ska delas blir då 450 000 kronor, vilket ger vardera part 225 000 kronor.
Är skulderna högre än tillgångarna kan det vara så att den part som inte har några skulder får ut mindre egendom i bodelningen. Man kan dock aldrig hamna på minus och därför aldrig behöva betala den andra partens skulder. Exempel:
Erik har skulder på 400 000 kronor, vilket överskrider värdet på hans del av tillgångarna. Det innebär att han tillför 0 kronor till bodelningen. Anna tillför sin del på 300 000 kronor, och parterna får därför 150 000 kronor var.